Roms stadsdelar visas här som översiktskartor och som kartor över en plansch i taget, från de historiska rioni till de yttre quartieri.
Roms gamla centrum är indelat i rioni, historiska stadsdelar med medeltida ursprung. Tretton fanns under medeltiden, mestadels hoptryckta i Tiberns krök, och påve Sixtus V lade 1586 till Borgo som det fjortonde. År 1744 lät Benedictus XIV omorganisera systemet, och marmorplattor som fästes på husfasaderna markerade gränserna för varje rione. Många av dem kan fortfarande ses på gatorna i dag.
Systemet utvidgades under 1900-talet. År 1921 hade antalet rioni stigit till tjugotvå, där Prati var den sist tillkomna, så de senare, från XV och framåt, täcker områden utanför den ursprungliga kärnan. Runt dem ligger quartieri, trettiofem till antalet och numrerade från 1 till 35 på översiktskartan, som beskriver stadens tillväxt bortom den historiska kärnan.
Kartorna som samlats här omfattar två översiktskartor på italienska, några graverade planscher från 1776 och 1777 med latinska bildtexter, och en lång serie färglagda planscher med numrerade gator. Varje plansch behandlar en enda rione eller ett enda quartiere, vilket gör det praktiskt att hitta en gata inom sin stadsdel och se hur angränsande områden fogas samman.
